Stolt kompis.
Min jul kommer se ut på följande vis:
Julafton: Jobb 9-14
Juldagen: Tåg hem till Tidaholm 8.10 umgås med familjen några timmar. Tåg hem till Stockholm 21.45
Annandagen: Jobb 9-18 sen tåg hem till Tidaholm
Sen kanske man kan få vara kvar i några dagar. Kul jul.
Men skitsamma, jag får lite kärlek iallfall.
Och världens bästa Owe-familjen har bjudit mig till julafton. Tack för det gulliga ni!
Nu till kärleken.
Herregud vad jag blir stolt varje gång någon av mina vänner får barn.
Igår blev Isse mamma till en liten Vincent!
Så nu är snart alla av mina kompisar mammor och blivande mammor.
Kärlek till er och ni har världens finaste barn.
Nu väntar karlebo och kladdkaka.
Over and out/dsdikf
Håller mina tummar.
Sen så håller jag alla mina tummar och ni får gärna göra detsamma.
Nämligen såhär, jag kommer inte få tillbringa julafton med min familj, vilket kanske inte hade gjort så mycket förut, men nu känner jag bara att jag vill hem och fira den där förbannade julen med min familj! Vaknade till och med i natt av att jag grät pga att jag inte får åka hem.
Så nu försöker jag få bort min annandag, hoppas någon vänlig själ hjälper mig. Så jag ber till gud ;)
NU blir det jobb 11.30-20.30 ge mig styrka !
Over and out/dsdikf
Still thinking.
Jag vaknar till samma signal varje morgon. Har samma morgonrutiner som jag har haft i tre år. Samma lägenhet som för ett halvår sedan. Samma sambo, samma jobb. Rutinerna flyter samman till en å, en sjö ett hav. Alla säger vi att vi vill ha en förändring när vintern ligger utanför. När ska man egentligen inse att det bara hänger på MIG. Ingen annan kan göra någonting för mig. Det är upp till mig själv att göra denna förändringen som jag längtar så mycket efter att få göra. Men vad vill jag med livet? Vad vill livet med mig? Vad är min uppgift här i livet? Är det att jobba för ingenting, eller sitta i en stad där man är osynlig?
Only god knows.
Over and out/dsdikf
