dsdikf

För att jag går och håller allt inom mig. Inte ens rör en min, inte ens en tår.
Dagen har vart, ja inte min dag helt enkelt.

Har börjar inse att jag inte alls har blivit behandlat som jag borde bli. Betyder det att man har dålig självkänsla när man tror att det är ens eget fel när saker händer?
Att folk kommer tillbaka till mig när dom har börjat träffa andra för att se om jag fortfarande finns kvar? Eller hur funkar det där? Det finns internet, och på internet finns fakta. Därför är det inte alls svårt att få reda på just fakta.

Hur svårt ska det vara egentligen? Jag har inte ett hjärta av stål, jag är inte kall, jag har faktiskt känslor jag också tro det eller ej. Nu får det vara nog! Från och med nu ska jag säga ifrån!
Ibland önskar jag att jag kunde skriva precis allt här, men jag vet att det finns dom som läser som är inblandade. Därför kan jag inte skriva precis allt som kommer från hjärtat.

Over and out/dsdikf