26/12-2004.. Tsunamin
Minns det som det var igår, hade varit ute på juldagen och mamma kom och hämtade mig hos P. När jag kliver in i bilen så säger mamma att det har hänt en olycka i Thailand. Och att Annelie, Sten och Martin var i säkert förvar, men dom hittade inte Anna...
Resten av timmarna är väldigt suddiga......
Tsunamin.
Förlorade min kusin Anna som bara blev 4 år, 4 år!! Livet är orättvist, ibland kan man undra om det verkligen finns någon där uppe som vakar över oss med högre makter?!
Men det går att se på olika sätt. Glad att övriga tre överlevde, Annelie, Sten & Martin, TACK för det gud! Och tack för att dom fick sin lilla Max, en föräldralös thailändsk pojke som dom adopterade, och som nu är min kusin!
En beundransvärd familj, att uppskatta ett land så mycket, som både räddade deras liv och ett land som tog ifrån deras enda dotter! Att kunna resa tillbaka, och visa sin tacksamhet som dom har gjort så många gånger. Att adoptera en thailändsk pojke..
Starkt gjort!
Men någon dag ska även jag åka dit, se platsen... Se ut över havet som tog Anna, och så många andra, bada i havet som jag egentligen hatar för vad det gjorde. En dag.. Men inte än.. Inte än!
Skänker denna dagen till alla som omkom, dom som förlorade någon & till alla dom som har hjälpt landet att komma på fötter igen. Till alla dom som hjälpte till där nere, till alla som brydde sig, till det thailändska folket..
Vi kommer aldrig glömma denna dagen, den dagen då allt försvann på några minuter, då vi insåg att man måste leva i nuet, ta en dag i taget och att ta vara på varandra! Och inte ta något för givet, vad som helst kan hända!
Anna<3
over and out/dsdikf
